Var än jag är
förblir min tanke min
I världen härskar jag med egen håg
Jag lever hellre fri av dy och syra
än tjänar gudarna i höga himlar

Jag är han
Jag är ingen
Jag tar makt över tingen
Jag är han
skorpionen
Jag är utvald till tronen

Mörkerman ses mäktig stånda
gräsligt fram ur gravens grotta
Ve den stad där vaggan stod
Djupen må dess murar sluka

Låt fjättra var min lem i stumman länk
om smidd än av den hårdaste demant
mitt skratt ska flykta levande ur fängsel
som fjädern dansa bort med vårens vind

I boken skriver jag mitt eget liv
min hand med tålmod formar var versal
Låt rygg som saknar vilja träla slav
Mitt öga slukar rymd från höga berg

Berättarna må kräla i sitt guld
De läser mig, men ser mig ändå inte
De hör min röst, men ingen styr mitt öde
jag äger mod att knyta stolt min näve

Varje man
jag är Shagul,
bringar aska och tagelVar än jag är
förblir min tanke min
I världen härskar jag med egen håg
Jag lever hellre fri av dy och syra
än tjänar gudarna i höga himlar

Jag är han
Jag är ingen
Jag tar makt över tingen
Jag är han
skorpionen
Jag är utvald till tronen

Mörkerman ses mäktig stånda
gräsligt fram ur gravens grotta
Ve den stad där vaggan stod
Djupen må dess murar sluka

Låt fjättra var min lem i stumman länk
om smidd än av den hårdaste demant
mitt skratt ska flykta levande ur fängsel
som fjädern dansa bort med vårens vind

I boken skriver jag mitt eget liv
min hand med tålmod formar var versal
Låt rygg som saknar vilja träla slav
Mitt öga slukar rymd från höga berg

Berättarna må kräla i sitt guld
De läser mig, men ser mig ändå inte
De hör min röst, men ingen styr mitt öde
jag äger mod att knyta stolt min näve

Varje man
jag är Shagul
bringar aska och tagel